den 14 april 2010 00:00   Tidningen Entreprenad
Spärr ska få boven att bäva      
Hur många finansbolag kan finansiera samma maskin? Hur vet man om den trevlige försäljaren verkligen äger maskinen han vill sälja? Och vem spejar efter min maskin om den stjäls? Jan har en webbaserad lösning på dessa problem.
Det finns många fallgropar när det gäller både att köpa, sälja, äga och finansiera en maskin. Maskinen kan vara stulen redan från början, när köpepenningen väl bytt händer kan det visa sig att maskinen inte ens existerar och har man väl köpt den kan den bli stulen.
Kvar står köparen eller finansiären med skägget i brevlådan.
Jan  vill försöka råda bot på dessa problem. Han arbetade länge som entreprenör.
Nu har han varit med och startat leasingspärr.se, en databas och internettjänst som riktas främst till finansbolag, banker och maskinhandlare.
Om de lägger ut alla objekt som de leasar ut eller har på avbetalning i databasen underlättar det för andra att se vilka objekt som finns, man slipper köpa en stulen maskin och man kan slippa dubbelfinansering, säger Jan.
Konceptet har vuxit fram under lång tid, och bakom idén står förutom Jan även Mats samt Per i Helsingborg.
Vi har gått och grunnat på det här sen förra finanskrisen, och nu var det dags att göra något, det är så många som har problem, säger Jan.
I sitt dagliga arbete har han bevittnat hur återtagen kanske minskar, men att bedrägerierna ökar.
Det blir till exempel allt fler dubbelfinansieringar, och finansbolag som finansierar maskiner som inte ens existerar, säger Jan.
Den första februari sjösattes webbsidan, men verksamheten smögs igång redan under hösten.
Vi vill att framför allt finansbolag, banker och maskinhandlare, registrerar in alla nya avtal men även de som redan löper, med serienummer och all annan information.
Då kan alla köpa sig en upplysning om vem som äger vilken maskin.
Enligt Jan är både tullen och kriminalen positivt inställda till databasen.
De kan gå in och titta på registreringsnummer eller serienummer och se var en viss maskin hör hemma. Uppgiften om en viss maskin är leasad eller avbetald blir dock inte synlig för vem som helst. 
Det är bara vi, polisen och tullen som kan se det, säger Jan.
Icke-offentlig information är också uppgifter om till exempel eventuell spårsändare, specifik utrustning eller ID-märkning.
Det visar vi inte utåt, då tipsar vi ju tjuven, säger Jan.
De maskinhandlare som vill gå med måste godkännas först av Leasingspärr.
Vi kräver att de inte är inblandade i något fuffens, säger Jan.
Hur kontrollerar ni det? - Vi känner branschen och kan också höra oss för. De som är oseriösa har vi bra koll på.
Enligt Jan är finansbolagen mycket positiva till tjänsten.
De har ett stort behov av information.
Men även en "vanlig" entreprenör har mycket att vinna på att registrera sina maskiner, med all information, alla tillbehör och helst även med bilder, i databasen hävdar Jan.
Om maskinen blir stulen kan man registrera det direkt på sidan eller ringa vårt larmnummer. Då skickar vi ut ett massmejl till ett stort antal åkerier direkt, med all information och bilder.
Det finns ingen som har bättre koll än åkerierna på vad som rör sig på vägarna.
Den bestulne måste förstås polisanmäla stölden, men informationen skickas till polis och tull även via leasingspärr.se.
Varje timme som går blir det svårare att hitta objektet, och ska man börja leta bilder och samla all information när maskinen blivit stulen tar det lång tid. Med vår databas kommer informationen ut på en halvtimme, säger Jan.
Upplägget har redan testats, Jan slog larm om en bandburen grävare som stulits i Uppsala.
Vi fick snabbt ett tips om att den arbetade i Helsingborg och slog till direkt.
Jan och hans kollegor åkte helt sonika dit och de behövde bara visa sig på arbetsplatsen så flydde tjuvarna.
Har man inte rent mjöl i påsen så stannar man inte kvar och försöker förklara sig, kommenterar Jan. Leasingspärr erbjuder sig också att åka ut och kontrollera att en viss maskin faktiskt existerar innan ett finansbolag, en maskinhandlare eller en entreprenör betalar för den.
Det har hänt alltför många gånger att maskinen inte finns, säger han.
Hans mål är att i princip alla finansbolag, banker och maskinhandlare ska vilja använda databasen, han hoppas också att många entreprenörer ska vilja registrera sina maskiner.
Det stjäls ju mycket maskiner fortfarande och bedrägerierna blir allt fler. Det finns redan liknande upplägg i andra länder och  ser en stor potential.
I England finns en databas, och där måste man lägga in alla objekt som finansieras ut.
Det har minskat problemen väldigt mycket. Siktet är inte inställt bara på Sverige.
Vi har fått förfrågningar både från Danmark och Norge, säger Jan, som hoppas kunna få bra snurr på databasen under våren.
Det är bara bra om man kan bidra till att det blir ett bättre klimat för entreprenadmaskiner i det här landet. Behovet är enormt så jag tror att det kan bli jättestort.